Dagräknare
Räkna ut antalet dagar mellan två datum — och samtidigt antalet veckor, hela månader, vardagar, timmar och minuter.
Vardagar räknas som måndag till fredag. Röda dagar och klämdagar räknas inte bort, eftersom de varierar mellan år och arbetsplatser.
Inklusive eller exklusive slutdag
Den vanligaste källan till förvirring i dagräkning är om båda ändpunkterna ska räknas. Skillnaden är alltid exakt en dag, men den spelar roll:
| Sammanhang | Räknesätt |
|---|---|
| Semesterdagar och ledighet | Inklusive båda dagarna |
| Sjukfrånvaro | Inklusive båda dagarna |
| Hotellnätter | Exklusive utcheckningsdagen |
| Betalningsvillkor och ränta | Vanligen exklusive startdagen |
| Uppsägningstid | Följer avtalet — kontrollera texten |
Vardagar, arbetsdagar och röda dagar
Kalkylatorn räknar vardagar, alltså måndag till fredag. Det är inte samma sak som arbetsdagar: en vecka med en röd dag har fem vardagar men fyra arbetsdagar.
Anledningen till att röda dagar inte dras bort automatiskt är att de rör sig mellan år. Påsk och Kristi himmelsfärd följer månens faser. Och midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte allmänna helgdagar enligt lagen (1989:253), men behandlas som lediga på de flesta arbetsplatser. En automatisk avdragning skulle bli fel oftare än den blir rätt.
Praktiska användningar
- Antal dagar kvar till en deadline eller ett avresedatum
- Antal vardagar i ett projekt eller en faktureringsperiod
- Uppsägningstid och provanställningens längd
- Antal dagar mellan två betalningar för ränteberäkning
- Hur länge något varat — anställning, medlemskap, prenumeration
Månadernas längd
Att månader är olika långa är den vanligaste orsaken till att två uträkningar av samma period ger olika svar.
| Månad | Dagar | Månad | Dagar |
|---|---|---|---|
| Januari | 31 | Juli | 31 |
| Februari | 28 (29) | Augusti | 31 |
| Mars | 31 | September | 30 |
| April | 30 | Oktober | 31 |
| Maj | 31 | November | 30 |
| Juni | 30 | December | 31 |
Kalkylatorn räknar faktiska kalenderdatum, inte schablonmånader på 30 dagar. Från 31 januari till 28 februari är alltså 28 dagar och noll hela månader, inte en månad.
Året i siffror
| Period | Dagar | Veckor | Timmar |
|---|---|---|---|
| Vecka | 7 | 1 | 168 |
| Månad (snitt) | 30,44 | 4,35 | 730 |
| Kvartal | 90–92 | 13 | ca 2 190 |
| Halvår | 181–184 | 26 | ca 4 380 |
| År | 365 (366) | 52,18 | 8 760 (8 784) |
Ett år har 52 hela veckor plus en dag, vilket är varför veckodagen för ett visst datum flyttar sig ett steg framåt varje år, och två steg över ett skottår.
Svenska helgdagar
De allmänna helgdagarna räknas upp i lagen (1989:253). Några ligger fast i kalendern, andra styrs av påsken och flyttar sig därför upp till en månad mellan år.
| Helgdag | Infaller |
|---|---|
| Söndagar | Varje vecka — lagens första och bredaste punkt |
| Nyårsdagen | 1 januari |
| Trettondedag jul | 6 januari |
| Långfredagen | Fredagen före påskdagen |
| Påskdagen | Rörlig, mars eller april |
| Annandag påsk | Dagen efter påskdagen |
| Första maj | 1 maj |
| Kristi himmelsfärdsdag | Sjätte torsdagen efter påsk |
| Pingstdagen | Sjunde söndagen efter påsk |
| Nationaldagen | 6 juni |
| Midsommardagen | Lördagen 20–26 juni |
| Alla helgons dag | Lördagen 31 oktober–6 november |
| Juldagen | 25 december |
| Annandag jul | 26 december |
Notera vad som inte står i listan. Julafton, midsommarafton och nyårsafton är inte allmänna helgdagar enligt lagen, trots att de flesta arbetsplatser behandlar dem som lediga. Annandag pingst togs bort 2005 och byttes mot nationaldagen.
Det är därför antalet "arbetsdagar" skiljer sig mellan arbetsgivare inom samma år: de tre aftnarna regleras av kollektivavtal och praxis, inte av lag.
Skottår
Ett år är skottår om det är delbart med fyra — utom hela sekelskiften, som bara är skottår om de är delbara med 400.
| År | Skottår? | Varför |
|---|---|---|
| 2024 | Ja | delbart med 4 |
| 2026 | Nej | inte delbart med 4 |
| 2028 | Ja | delbart med 4 |
| 1900 | Nej | sekelskifte, inte delbart med 400 |
| 2000 | Ja | sekelskifte delbart med 400 |
| 2100 | Nej | sekelskifte, inte delbart med 400 |
Regeln finns för att jordens varv runt solen tar 365,2422 dagar. Utan skottdagar skulle kalendern glida nästan en dag vart fjärde år, och midsommar hamna på vintern efter ungefär sjuhundra år.
Veckonummer
Sverige använder ISO 8601, där vecka 1 är den vecka som innehåller årets första torsdag och veckan börjar på måndag. Det gör att den 1 januari ibland tillhör vecka 52 eller 53 föregående år — och att vissa år har 53 veckor.
Amerikansk veckonumrering fungerar annorlunda och börjar veckan på söndag. Det är därför en kalender importerad från ett amerikanskt system kan visa fel veckonummer för svenska förhållanden.
Vanliga frågor
- Hur räknar man antalet dagar mellan två datum?
- Ta skillnaden mellan datumen i kalenderdagar. Från 1 mars till 15 mars är det 14 dagar om du räknar mellanrummet, eller 15 dagar om båda dagarna ska ingå. Kryssrutan i kalkylatorn styr vilket.
- Ska slutdagen räknas med eller inte?
- Det beror på sammanhanget. Vid semester och sjukfrånvaro räknas normalt både första och sista dagen, alltså inklusive. Vid ränta och betalningsvillkor räknas oftast bara mellanrummet.
- Hur räknas vardagar?
- Kalkylatorn räknar måndag till fredag. Röda dagar och klämdagar dras inte bort, eftersom de varierar mellan år och mellan arbetsplatser — kontrollera dem separat mot årets kalender.
- Hur räknas hela månader?
- Från den ena månadens datum till samma datum i en senare månad. Från 15 januari till 14 mars är det en hel månad plus dagar, från 15 januari till 15 mars två hela månader.
- Ingår skottdagar?
- Ja. Beräkningen utgår från faktiska kalenderdatum, så den 29 februari räknas med de år den finns.
- Kan jag räkna bakåt i tiden?
- Ja. Sätt slutdatumet före startdatumet så räknar kalkylatorn avståndet ändå, som ett positivt antal dagar.
- Hur många dagar har ett år?
- 365 dagar, utom skottår som har 366. I genomsnitt 365,2425 dagar, eftersom hela sekelskiften inte är skottår om de inte är delbara med 400. År 1900 var inget skottår, år 2000 var det.
- Hur många vardagar har ett år?
- Omkring 261, beroende på vilken veckodag året börjar. Drar man bort de allmänna helgdagar som infaller på vardagar landar antalet arbetsdagar normalt på 250–253.
- Hur räknar jag ut sista betalningsdagen?
- Vid 30 dagars betalningsvillkor räknas normalt 30 dagar från fakturadatum, exklusive fakturadagen själv. En faktura daterad 1 mars förfaller alltså 31 mars. Kontrollera alltid villkorstexten, eftersom formuleringen skiljer sig mellan avtal.
- Räknas röda dagar bort från vardagarna?
- Nej. Kalkylatorn räknar måndag till fredag. Röda dagar rör sig mellan år och behandlas dessutom olika på olika arbetsplatser, så en automatisk avdragning skulle bli fel oftare än rätt.
- Hur många dagar är ett kvartal?
- Första kvartalet har 90 dagar (91 under skottår), andra 91, tredje 92 och fjärde 92. Att kvartalen är olika långa är en vanlig felkälla när man jämför försäljning mellan kvartal.
- Hur räknar jag ut uppsägningstiden?
- Uppsägningstid räknas normalt i hela månader från den dag uppsägningen sker, inte i dagar. Sägs anställningen upp den 15 mars med tre månaders uppsägningstid löper den till den 15 juni. Kontrollera vad ditt kollektivavtal säger.
Relaterade kalkylatorer
Källor
Senast uppdaterad 29 augusti 2026