Ränta-på-ränta-kalkylator

Så växer 2 000 kr i månaden

Tabellen visar ett månadssparande på 2 000 kr utan startkapital, med 7 procents årlig avkastning. Lägg märke till att slutvärdet först ligger nära det insatta beloppet — och sedan drar ifrån dramatiskt.

Avrundade värden. Efter tio år är avkastningen 31 procent av slutsumman. Efter fyrtio år är den 82 procent — vid det laget arbetar pengarna betydligt hårdare än du.

72-regeln

Vill du veta hur lång tid det tar innan kapitalet dubblas, dela 72 med den årliga avkastningen. Regeln är en approximation men träffar förvånansvärt väl i intervallet 2–10 procent.

Avgifternas tysta effekt

En fondavgift på 1 procent låter obetydlig bredvid en förväntad avkastning på 7. Men avgiften tas ut varje år, på hela kapitalet, och den drabbar därför också den framtida avkastningen på det du betalat bort.

Praktisk konsekvens: räkna med 6 procent i stället för 7 om din fond tar 1 procent i avgift. Skillnaden i slutvärde efter trettio år blir betydande — testa själv i kalkylatorn ovan genom att ändra avkastningen ett steg.

Inflation och realvärde

Kalkylatorn visar både nominellt slutvärde och vad summan ungefär motsvarar i dagens penningvärde vid två procents inflation. Skillnaden är stor på lång sikt: vid två procents inflation halveras pengars köpkraft ungefär vart trettiofemte år.

Beräkningen antar jämn avkastning varje år, vilket ingen marknad levererar. Den är ett räkneexempel för att jämföra scenarier, inte en prognos, och utgör inte investeringsrådgivning.

Engångsinsättning eller månadssparande?

De två växer på olika sätt. Ett engångsbelopp arbetar med hela summan från dag ett och följer den rena ränta-på-ränta-kurvan. Ett månadssparande bygger kapitalet efter hand, så de sista insättningarna hinner nästan inte växa alls.

Praktisk följd: 100 000 kr insatta i dag slår 100 000 kr insatta i portioner om 2 000 kr i månaden över fyra år, även om totalbeloppet är detsamma. Kalkylatorn låter dig kombinera båda, vilket är hur de flesta faktiskt sparar — en klumpsumma man redan har, plus en summa av lönen varje månad.

Så mycket kostar det att skjuta upp

Det här är den enda tabell i den här artikeln som är värd att titta två gånger på. Den visar vad 2 000 kr i månaden med 7 procents avkastning blir vid 65 års ålder, beroende på när du började.

Att börja vid 30 i stället för 25 kostar drygt 1,6 miljoner kronor vid 65, för 120 000 kr färre insättningar. Det är den dyraste femårsperioden i hela tabellen, och den ligger i den ålder då sparande känns minst angeläget.

Fondavgiften är den tysta motparten

En avgift på 1 procent låter försumbar bredvid 7 procents avkastning. Den är det inte, eftersom den tas ut varje år på hela kapitalet — även på den avkastning du aldrig fick behålla. Tabellen visar 2 000 kr i månaden i 30 år, med 7 procents bruttoavkastning.

Skillnaden mellan en indexfond på 0,2 procent och en aktivt förvaltad fond på 1,5 procent är alltså drygt en halv miljon kronor på trettio år, vid samma bruttoavkastning. Den aktiva fonden måste slå index med 1,3 procentenheter varje år, varje år, bara för att gå jämnt ut.

Beloppen i tabellen är framräknade med samma formel som kalkylatorn, avrundade till närmaste tusental. Testa själv genom att ändra avkastningen ett steg.

Hur ofta avkastningen läggs till spelar roll

Sju procent en gång om året är inte samma sak som 7 procent fördelat på tolv månadsvisa påslag. Ju oftare kapitalet räknas om, desto mer växer det.

Skillnaden ser liten ut och är det också — men den förklarar varför olika kalkylatorer ger något olika svar på samma indata. Fondsparande fungerar i praktiken som löpande omräkning, eftersom kursen sätts varje handelsdag.

Tre missförstånd om ränta på ränta

"Sju procent varje år"

Ingen marknad levererar jämn avkastning. Ett normalt börsår ligger sällan nära genomsnittet — utfallen samlas i ytterkanterna. Kalkylen visar vad ett jämnt genomsnitt skulle ge, inte vad som faktiskt händer år för år.

"Det spelar ingen roll att jag väntar ett par år"

Det gör det, och effekten är motsatt vad intuitionen säger. Åren du missar i början kostar mest, eftersom de är de år som hinner förräntas längst.

"Miljonen är en miljon"

Inte om trettio år. Vid 2 procents inflation halveras pengars köpkraft ungefär vart trettiofemte år. Realvärdesraden i kalkylatorn finns just för att göra den skillnaden synlig i stället för att låta slutsumman se större ut än den är.

Vad krävs för att nå en miljon?

Tabellen vänder på frågan: i stället för att räkna fram ett slutvärde visar den vad som krävs per månad för att nå 1 000 000 kr, vid 7 procents avkastning och utan startkapital.

Sista raden är den som är värd att fästa sig vid. Med fyrtio års horisont räcker 381 kr i månaden — mindre än de flesta streamingabonnemang tillsammans — och 82 procent av slutsumman är avkastning du aldrig satt in. Med tio år kvar krävs femton gånger så mycket per månad, och då är bara 31 procent avkastning.

Vad som händer när börsen faller

Kalkylen antar jämn avkastning. Verkligheten gör inte det, och det spelar roll på ett sätt som inte syns i en jämn kurva: när ett fall kommer.

För den som sparar månadsvis är ett fall tidigt i sparandet i praktiken bra — samma insättning köper fler andelar, och kapitalet som förlorar värde är litet. Ett fall strax före uttag är däremot dyrt, eftersom det drabbar hela det uppbyggda kapitalet och det inte finns tid att återhämta sig. Två personer med identisk genomsnittsavkastning kan därför sluta på helt olika belopp beroende på i vilken ordning åren kom.

Praktisk konsekvens: risknivån bör sjunka när uttagsdagen närmar sig. Inte för att avkastningen blir sämre, utan för att du inte längre har tid att sitta ut ett dåligt år.

Vanliga sparhorisonter

Den översta raden är den viktigaste. Ränta på ränta är ett argument för långa horisonter, inte för att lägga pengar du behöver nästa år i marknaden.