I vilken ordning bör man lära sig tabellerna?

Börja med 2, 5 och 10 — de har tydliga mönster och täcker en stor del av rutnätet. Ta sedan 3, 4 och 6, därefter 9 med fingerknepet, och spara 7 och 8 till sist. De är svårast just för att de har minst mönster.

Hur många tal måste man egentligen lära sig?

Färre än det ser ut. Tabellen 1–12 har 144 rutor, men eftersom 7 × 8 är samma sak som 8 × 7 halveras antalet, och ettan, tian och femman lär sig nästan av sig själva. Kvar blir ungefär tjugo verkligt knepiga kombinationer.

Vad är knepet för nians tabell?

Siffersumman i svaret blir alltid nio: 9 × 7 = 63 och 6 + 3 = 9. Håll också upp händerna och böj ner finger nummer sju — fyra fingrar kvar till vänster och tre till höger ger 63.

Finns det ett knep för sjuan?

Inget lika elegant. Det som hjälper är att koppla ihop den med en känd granne: 7 × 8 är 56, vilket är lätt att minnas som talföljden 5, 6, 7, 8. Och 7 × 6 = 42 sitter ofta redan från sexans tabell.

Varför är 7 × 8 svårast?

Undersökningar av inlärning visar att just den kombinationen ligger sist i minnet för de flesta. Den saknar mönster, ligger långt in i tabellen och råkar dessutom vara en av få där båda faktorerna är svåra.

Vilken årskurs lär man sig multiplikationstabellen?

Multiplikation möter eleverna redan i årskurs 1–3, inom det centrala innehållet om de fyra räknesättens egenskaper och samband. Läroplanen nämner däremot inte multiplikationstabellerna explicit — att de brukar sitta i slutet av årskurs 3 är en läromedelstradition, inte ett krav från Skolverket. Befästandet fortsätter normalt upp i mellanstadiet.

Hjälper det att räkna eller ska man lära sig utantill?

Båda behövs. Att kunna räkna ut 7 × 6 genom 7 × 5 + 7 ger förståelse, men i längden ska svaret komma direkt så att arbetsminnet räcker till resten av uppgiften.

Hur ofta bör man öva?

Kort och ofta slår långt och sällan. Fem minuter om dagen ger mer än en halvtimme en gång i veckan, eftersom minnet stärks av att hämtas fram upprepade gånger med mellanrum.

Kan jag skriva ut tabellen?

Ja. Skriv ut sidan så följer rutnätet med i ett läsbart format utan menyer och knappar.

Multiplikationstabell

Hela tabellen 1–12 i ett rutnät, och ett övningsläge som slumpar tal och håller reda på hur det går. Ingen inloggning och inget som sparas.

Uppdaterad 29 augusti 2026

Tabell

Upp till

7 × 17

7 × 214

7 × 321

7 × 428

7 × 535

7 × 642

7 × 749

7 × 856

7 × 963

7 × 1070

7 × 1177

7 × 1284

Hela tabellen 1–12

×	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
1	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
2	2	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24
3	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36
4	4	8	12	16	20	24	28	32	36	40	44	48
5	5	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60
6	6	12	18	24	30	36	42	48	54	60	66	72
7	7	14	21	28	35	42	49	56	63	70	77	84
8	8	16	24	32	40	48	56	64	72	80	88	96
9	9	18	27	36	45	54	63	72	81	90	99	108
10	10	20	30	40	50	60	70	80	90	100	110	120
11	11	22	33	44	55	66	77	88	99	110	121	132
12	12	24	36	48	60	72	84	96	108	120	132	144

Diagonalen i fetstil är kvadrattalen. Rutnätet är symmetriskt kring den, vilket är samma sak som att 7 × 8 och 8 × 7 ger samma svar.

Kvadrattalen

Tal	Kvadrat	Tal	Kvadrat
1	1	7	49
2	4	8	64
3	9	9	81
4	16	10	100
5	25	11	121
6	36	12	144

Kvadrattalen är värda att kunna för sig själva. De ger genvägar överallt: 7 × 9 är 8² − 1 = 63, och 12 × 14 är 13² − 1 = 168. Regeln är att a × b = m² − d² när m är mittvärdet och d är avståndet till vardera faktorn.

Knepen som faktiskt hjälper

Tabell	Knep
2	Dubbla talet.
4	Dubbla två gånger. 4 × 7 = 14 → 28.
5	Halva talet gånger tio. 5 × 8 = 4 × 10 = 40.
6	Femmans tabell plus talet. 6 × 7 = 35 + 7 = 42.
8	Dubbla tre gånger. 8 × 6 = 12 → 24 → 48.
9	Tio gånger talet minus talet. 9 × 7 = 70 − 7 = 63.
11	Upprepa siffran upp till nio: 11 × 6 = 66.
12	Tians plus tvåans. 12 × 7 = 70 + 14 = 84.

De tjugo som verkligen måste sitta

Om man plockar bort ettan, tvåan, femman, tian och alla speglingar återstår en förvånansvärt kort lista: 3×3, 3×4, 3×6, 3×7, 3×8, 3×9, 4×4, 4×6, 4×7, 4×8, 4×9, 6×6, 6×7, 6×8, 6×9, 7×7, 7×8, 7×9, 8×8, 8×9 och 9×9. Tjugoen kombinationer. Att fokusera övningen där ger mycket mer än att köra hela rutnätet om och om igen.

Varför tabellen fortfarande spelar roll

Argumentet att räknare finns i varje ficka missar poängen. Den som måste stanna upp och räkna ut 6 × 8 mitt i en uppgift förbrukar arbetsminne som skulle behövts till själva problemet. Automatiserade talfakta är inte ett mål i sig utan det som frigör utrymme för bråk, ekvationer och procent längre fram.

Kvadrattalsknepet för närliggande faktorer

Två faktorer som ligger nära varandra kan räknas via kvadraten på mittvärdet. Regeln är (m − d)(m + d) = m² − d². För 19 × 21 är mittvärdet 20 och avståndet 1, alltså 400 − 1 = 399. För 48 × 52 blir det 50² − 2² = 2 500 − 4 = 2 496. Det förvandlar en besvärlig multiplikation till en subtraktion, förutsatt att kvadrattalen sitter.

Multiplikation med tal över tio

Uppgift	Uppdelning	Svar
13 × 7	10×7 + 3×7 = 70 + 21	91
14 × 6	10×6 + 4×6 = 60 + 24	84
15 × 8	10×8 + 5×8 = 80 + 40	120
25 × 16	25×4×4 = 100×4	400
18 × 5	Halva 18 gånger 10	90

Alla fem bygger på distributiva lagen: att dela upp den ena faktorn i delar som är lättare att räkna med och sedan addera. Det är samma princip som ligger bakom uppställningen med papper och penna, bara utan uppställningen.

Att öva utan att det blir tjat

Tre saker skiljer effektiv övning från ineffektiv. För det första ska svaren hämtas fram ur minnet, inte läsas av — därför är övningsläget bättre än att stirra på rutnätet. För det andra ska tiden mellan repetitionerna växa: samma tal igen om en minut, sedan om en dag, sedan om en vecka. För det tredje ska de svåra kombinationerna få mer tid än de lätta, vilket sällan blir fallet om man kör tabellerna i tur och ordning från ettan och uppåt.

En vanlig invändning är att övningen blir stressande. Det stämmer om den tidsmäts hårt. Ta bort tidspressen och behåll repetitionen så finns effekten kvar utan obehaget — det är återhämtningen ur minnet som gör jobbet, inte hastigheten.

Vanliga frågor

I vilken ordning bör man lära sig tabellerna?: Börja med 2, 5 och 10 — de har tydliga mönster och täcker en stor del av rutnätet. Ta sedan 3, 4 och 6, därefter 9 med fingerknepet, och spara 7 och 8 till sist. De är svårast just för att de har minst mönster.
Hur många tal måste man egentligen lära sig?: Färre än det ser ut. Tabellen 1–12 har 144 rutor, men eftersom 7 × 8 är samma sak som 8 × 7 halveras antalet, och ettan, tian och femman lär sig nästan av sig själva. Kvar blir ungefär tjugo verkligt knepiga kombinationer.
Vad är knepet för nians tabell?: Siffersumman i svaret blir alltid nio: 9 × 7 = 63 och 6 + 3 = 9. Håll också upp händerna och böj ner finger nummer sju — fyra fingrar kvar till vänster och tre till höger ger 63.
Finns det ett knep för sjuan?: Inget lika elegant. Det som hjälper är att koppla ihop den med en känd granne: 7 × 8 är 56, vilket är lätt att minnas som talföljden 5, 6, 7, 8. Och 7 × 6 = 42 sitter ofta redan från sexans tabell.
Varför är 7 × 8 svårast?: Undersökningar av inlärning visar att just den kombinationen ligger sist i minnet för de flesta. Den saknar mönster, ligger långt in i tabellen och råkar dessutom vara en av få där båda faktorerna är svåra.
Vilken årskurs lär man sig multiplikationstabellen?: Multiplikation möter eleverna redan i årskurs 1–3, inom det centrala innehållet om de fyra räknesättens egenskaper och samband. Läroplanen nämner däremot inte multiplikationstabellerna explicit — att de brukar sitta i slutet av årskurs 3 är en läromedelstradition, inte ett krav från Skolverket. Befästandet fortsätter normalt upp i mellanstadiet.
Hjälper det att räkna eller ska man lära sig utantill?: Båda behövs. Att kunna räkna ut 7 × 6 genom 7 × 5 + 7 ger förståelse, men i längden ska svaret komma direkt så att arbetsminnet räcker till resten av uppgiften.
Hur ofta bör man öva?: Kort och ofta slår långt och sällan. Fem minuter om dagen ger mer än en halvtimme en gång i veckan, eftersom minnet stärks av att hämtas fram upprepade gånger med mellanrum.
Kan jag skriva ut tabellen?: Ja. Skriv ut sidan så följer rutnätet med i ett läsbart format utan menyer och knappar.

Relaterade kalkylatorer

Procentkalkylator →Kvadratrotskalkylator →Potensräknare →Romerska siffror →

Senast uppdaterad 29 augusti 2026

×	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
1	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
2	2	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24
3	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36
4	4	8	12	16	20	24	28	32	36	40	44	48
5	5	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60
6	6	12	18	24	30	36	42	48	54	60	66	72
7	7	14	21	28	35	42	49	56	63	70	77	84
8	8	16	24	32	40	48	56	64	72	80	88	96
9	9	18	27	36	45	54	63	72	81	90	99	108
10	10	20	30	40	50	60	70	80	90	100	110	120
11	11	22	33	44	55	66	77	88	99	110	121	132
12	12	24	36	48	60	72	84	96	108	120	132	144

×	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
1	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
2	2	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24
3	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36
4	4	8	12	16	20	24	28	32	36	40	44	48
5	5	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60
6	6	12	18	24	30	36	42	48	54	60	66	72
7	7	14	21	28	35	42	49	56	63	70	77	84
8	8	16	24	32	40	48	56	64	72	80	88	96
9	9	18	27	36	45	54	63	72	81	90	99	108
10	10	20	30	40	50	60	70	80	90	100	110	120
11	11	22	33	44	55	66	77	88	99	110	121	132
12	12	24	36	48	60	72	84	96	108	120	132	144

×	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
1	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
2	2	4	6	8	10	12	14	16	18	20	22	24
3	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	36
4	4	8	12	16	20	24	28	32	36	40	44	48
5	5	10	15	20	25	30	35	40	45	50	55	60
6	6	12	18	24	30	36	42	48	54	60	66	72
7	7	14	21	28	35	42	49	56	63	70	77	84
8	8	16	24	32	40	48	56	64	72	80	88	96
9	9	18	27	36	45	54	63	72	81	90	99	108
10	10	20	30	40	50	60	70	80	90	100	110	120
11	11	22	33	44	55	66	77	88	99	110	121	132
12	12	24	36	48	60	72	84	96	108	120	132	144